En retorisk analys över fastighetsbolaget Balders VD Erik Selin yttrande i DI Weekend (2021-07-05)
Jag, likt många andra, har läst intervjun med fastighetsbolaget Balders VD Erik Selin från DI Weekend (2021-05-07) där Selin uttryckte sig följande:
”Jag tror inte att det finns hinder i vägen för kvinnor: Det är inte så att det finns någon som sätter upp en stoppskylt. Det kan handla om att kvinnor är mindre riskbenägna eller har andra intressen som de tycker är mer intressanta. […] Män och kvinnor är jätteolika totalt sett, är de inte det? Varför skulle vi vara lika här? Vi är inte lika på något annat sätt heller.”
Men vad säger ett sådant här yttrande egentligen? Och eftersom jag är retoriker så har jag gjort en snabb och kort retorisk analys över Selins yttrande. Såklart ligger mitt fokus på ethos – sändarperspektiv och förtroende.
Kort retorisk analys:
Först och främst kan vi konstatera att Selin använder sig av faktisk- och icke faktisk modalitet i sitt yttrande i form av ett ställningstagande i kombination med reservationer. Extra tydligt blir det i formuleringen ”Män och kvinnor är jätteolika totalt sett (ställningstagande), är de inte det (reservation)? Varför skulle vi vara lika här (reservation)? Vi är inte lika på något annat sätt heller (ställningstagande).” Det här kan vi även se i specifika ord som ”Jag tror inte”. Genom att varva ställningstagande med reservationer kan Selin gardera sig emot kritik som kan komma i av hans yttrande.
Vidare använder sig Selin av eristik genom att förlöjliga tesen om att det skulle finnas någonting som hindrar kvinnor från att bege sig upp i toppskiktet genom att använda sig av metaforer (en så kallad “stoppskylt”). Det här gör Selin dels för att visa på hur osannolikt tesen om att det skulle existera hinder för kvinnor är (eristisk metod nr. 23) och dels för att gynna den egna slutledningen om att kvinnor och män är olika (eristisk metod nr. 12). Det här förstärks dessutom av ordens intensitet såsom ”jätteolika totalt sett.” Och eftersom du nu är på väg att bli ett socialt geni, så är du väl medveten om att de allra flesta av oss använder eristik omedvetet, och som högt uppsatt individ på samhällsstegen så utgår jag ifrån att Selins yttrande var ett just sådant – omedvetet!
Till sist ska vi även ta upp den kontrasterande dispositionen (som är vanligt för att skapa ett “vi” och ett “dem”) i den här korta retoriska analysen, där Selin driver tesen ”det män tycker om, tycker kvinnor inte om”. För om vi (män och kvinnor) är olika – för vi tycker uppenbarligen om olika saker och har olika intressen – så varför skulle kvinnor då tycka att fastighetsbranschen är intressant – det är ju männen som är intresserade av fastigheter, och då borde ju inte kvinnor tycka att det är intressant. Men, jag ska nu komma med någonting revolutionerande – män och kvinnor kan faktiskt ha samma intressen. Jag vet att det kan låta märkligt, men vi är faktiskt alla individer med olika intressen vilka i sin tur är helt oberoende av om du är kvinna, man eller ickebinär. Intressen är helt individanpassade! Sjukt va?!
Det här kan dock inte komma som en chock för Selin, då han för det första (1) är en fullt tänkande varelse som kan lyssna på andra, fatta egna beslut och ta ansvar för sina egna handlingar (precis som alla andra män), och för det andra (2) säger själva yttrandet att han är väl medveten om den samhällsdiskussion som har förts de senaste decennierna om ett så kallat “glastak”. Selin borde därför veta precis hur det står till och bör såldes ha full koll på de systematiserade cementeringarna vilka bäddar väg för männen. Jag antar bara att Selin inte vill ändra på det (medvetet eller omedvetet) eftersom det är väldigt smidigt och skönt att ha alla sina vänner och bekanta uppe på toppen bredvid sig. Som råkar vara män. Och jag vill åter igen hänvisa till Bourdieus fältteori där toppskiktet (kärnan) vilka styr fältet kommer att göra allt som krävs för att hålla fältet intakt, och det här gäller även om man inte är medveten om att man vill ha fältet intakt! Individer likt Selin. Det är upp till alla oss att inte ge upp. Låt oss krossa fältet och skapa ett nytt mer inkluderande för alla kvinnor, män och ickebinära!
Vad bör Selin göra?
Nu kan det ju vara så att Selin faktiskt inte är medveten om de eristiska metoderna han för i sitt yttrande- det är nämligen väldigt få av oss som faktiskt går runt och aktivt manipulerar vår omgivning efter de egna spelreglerna. Så vad kan Selin nu göra för att åter igen styrka sitt ethos?
1. Lyssna på kritiken (eunoia): För det första så behöver Selin ta in vad omgivningen säger och ta till sig det. Eftersom yttrandet existerar svart på vitt i tryckt form så är det inte så mycket att neka till. Och eftersom Selin är en offentlig person med mycket makt, och individer med makt har ansvaret att föregå med gott exempel (arete), så skulle någon form av ett offentligt förlåt ge extra styrka och tillit (genom exempelvis inlägg på twitter, LinkedIn eller ett svar i DI på ICA Försäkrings VD Caroline Farbergers svar på Selins yttrande).
2. Visa genom handling (arete): Vill Selin boosta ethos än mer kan han i nästa steg visa att hans ord (förlåt) inte bara var ord utan att han också menar det han säger. Exempelvis skulle han kunna nyrekrytera kvinnor, ändra eller lägga till någon policy i företaget som visar på att de aktivt arbetar med jämställdhet, stödja organisationer som kämpar för jämställdhet med mera. Listan kan göras lång, men viktigt är att ord och handling stämmer överens. Annars kan det bli som det har blivit för Brynäs IF där Unicef avbröt deras samarbete.
3. Undvika pinkwashing (fronesis): När det kommer till att visa sitt nya stöd för jämställdheten, så måste det komma med äkta intentioner. Annars kan det istället slå tillbaka och samplas som “pinkwashing” – att du hävdar att du är för jämlikhet men agerar utifrån andra premisser – och för att undvika det här så behövs grund (fronesis) att stå på för att motbevisa eventuella anklagelser. Exempelvis om Fastighetsbolaget Balder anställer tre nya kvinnliga medarbetare, så ska det tydligt framkomma att de nya anställda fick sin anställning endast utifrån sina kompetenser och inte på grund av att de är kvinnor. Samma sak gäller om ett samarbete med en intresseorganisation som jobbar för kvinnors rätt i samhället – då är det viktigt att underbygga att intresset ligger i intresseorganisationens viktiga arbete och inte att det ska “se bra ut på pappret”.
För mer intressant läsning om kriskommunikation rekommenderar jag att du läser mitt inlägg om Statusläran.
Och vill du ha direkt hjälp med att bygga och stärka ditt förtroende går det såklart alldeles utmärkt att kontakta mig!
// Isabella