Lär dig övertyga genom eunoia!

Vi ska fortsätta vår resa genom retorikens teorier i hur du skapar förtroende genom ethos. För att få mottagaren av ett budskap att känna förtroende menade Aristoteles att du ska 1) visa att du har goda kunskaper om det budskap du ska förmedla (fronesis), 2) visa att du är en person som är ansvarsmedveten och pålitlig (arete), samt 3) visa din goda inställning och ditt engagemang för mottagaren (eunoia). Här handlar det även om att visa din förmåga att uttrycka sympati och empati.

Tidigare har vi gått igenom både fronesis (kunskap) och arete (dygdighet), och nu ska vi gå igenom hur du skapar förtroende genom eunoia! 

Eunoia innebär att talaren visar sin välvilja och sitt engagemang gentemot publiken (mottagaren). Att du ser och lyssnar på de du vill få högre förtroende hos. Om en person är välvilligt inställd till en annan person är chansen till förtroende mycket högre. Vi är nämligen alla människor och vi alla älskar när andra människor ser, uppskattar och lyssnar på oss, vilket kan ske genom följande: 

1. Identifikation: Vi har varit inne på det tidigare, men individer som identifierar sig med dig kommer även att få större förtroende för dig. Identifikationen skapas genom föreställningar om att du och de du vill övertyga har någonting gemensamt. Att ni alla är en enda gemenskap. Det här genom gemensamma förnimmelser, koncept, bilder, idéer och attityder som kan koppla er samman i gemenskapen. Att skapa laganda eller teamwork på kontoret genom olika gruppövningar är ett konkret exempel där medarbetarna lär sig att kommunicera (läs lyssna) på varandra och på så sätt få högre förtroende för varandra, och på så sätt även har större samarbetsvilja. Exempel på en yrkesgrupp som jobbar mycket med just eunoia är komiker, där själva murbruket i komiken bygger på identifikation och igenkänning. 

2. Uppmärksamma andra: Genom att uppmärksamma andra i din omgivning, exempelvis på jobbet, skapar du även förtroende till dig själv. Det här kan göras genom små enkla saker i vardagen som exempelvis att ge en komplimang till någon, fråga hur någon mår eller bara säga ”hej” till någon du går förbi. Du kan också uppmärksamma någonting som någon har sagt eller gjort och sedan återkoppla det vid ett senare tillfälle – ”jag tycker alltid att det är så trevligt med fredagsfika, och de där chokladmuffinsen som Kjell hade bakat förra veckan var helt suveräna!” eller ”Anna gjorde verkligen en så himla bra redovisning förra veckan på mötet. Den var både intressant och konkret”. Genom att sprida ”good feeling” omkring dig och boosta andra skapar du indirekt en bra plattform för gott förtroende för dig själv hos andra. Motsatsen gäller för den som gör tvärt om, det vill säga snackar skit om andra eller nedvärderar andras arbete. Du kanske tycker att du själv framstår i bättre dagar men det är i så fall endast tillfälligt då ingen tycker om en egocentrisk ”skrytmåns”. 

3. Eunoia som strategi: Du kan även använda eunoia som kommunikationsstrategi, vilket du även kan göra med fronesis och arete. Eftersom individen är mer benägen att lyssna och ta till sig information från någon som bemöter ett beteende eller en person, så bör eunoia även användas i det syftet. Låt oss säga att du har en diskussion med en kollega, och ni är verkligen inte överens. När vi människor känner oss trängda, så är det många av oss som går till attack. Och om någon attackerar oss så brukar de allra flesta av oss försvara oss med samma mynt – motattack! Och så eskalerar konflikten ända fram tills att någon lägger sig platt och ser sig besegrad. Men om du, istället för att attackera din kollega, tar in vad hen faktiskt säger och försöker förstå vad det innebär så kan du också resonera och nå in med ditt budskap. Det här kan du exempelvis göra genom att ställa frågor, be kollegan utveckla sin ståndpunkt och bemöta svaren med nyfikenhet. Vanligtvis tycker jag att ordet ”nyfikenhet” är ett illa valt ord i de flesta sammanhang, men i just det här sammanhanget är det precis vad du ska göra. Varför tänker och tycker din kollega på det här sättet? Vad ligger bakom hens resonemang? Finns det någonting i ditt förslag som kan underlätta för din kollega? Är det så att ni kanske tycker och tänker på samma sak, men kommunicerar olika om det? Genom att bemöta och se din omgivning så kan du även förstå den och på så sätt även genomföra en förändring. Om du så vill.     

Lycka till, och vill du fräscha upp dina kunskaper om fronesis så kan du gå in här, och vill du veta mer om arete så klicka här. Och är du sugen på det här med härskartekniker så finns det massa att läsa om i tidigare inlägg 🙂