Under antiken användes de sju frågornas topik för att lära sig se en fråga eller ett ämne ur sju olika perspektiv, och på så sätt vara grundligt förberedd på argumentation. Men de kan även användas för att skapa en detaljerad analys av en text om hur människor fungerar och agerar, de kan hjälpa dig att förklara ett händelseförlopp eller för att bygga ett starkt ethos (förtroende). Så, oavsett om du ska skriva en roman, ett tal, vill stärka ditt ethos eller sätta upp nya livsmål, så är de sju frågorna både ett enkelt och ett effektivt verktyg för det.
Lär dig använda de sju frågorna
Innan jag ens visste vad retorik innebar arbetade jag omedvetet med topiker som skådespelarteknik. Topiker (topoi) är hjälpmedel (de antika retorikerna menade imaginära ”platser”, men jag skulle mer definiera det som frågeställningar) för talaren att finna argument till sitt tal. Som skådespelare lär man sig många olika tekniker vilka antingen grundar sig på Jerzy Grotowski’s lära eller på Konstantin Stanislavski’s lära där du som skådespelare antingen utgår ifrån kroppen (Grotowski) eller sinnet (Stanislavski). Stanislavskis metod utgår just ifrån retorikens sju frågor där du som skådespelare dels ska försöka skapa dig en bild av den karaktär som du ska spela och dels skapa ett så övertygande ethos som möjligt eftersom skådespelare inte ska spela en karaktär – skådespelaren är karaktären!
1. VEM?
Vem är du? Vem är din karaktär? Vem är din publik? Börja med grunderna såsom ålder, kön, nationalitet, familjestatus och karaktärsdrag. Finns det några händelser i ditt liv, din karaktärs liv eller hos publiken som har påverkat dig, din karaktär eller din publik? Någonting i det förflutna eller betydelsefulla händelser som har gjort dig eller dem till vilka de är? Om du exempelvis ska låta bli att äta gluten (ny vana eller ändrad vana) så är det viktigt att se om det finns några händelser i ditt liv som har gjort att du är där du är idag (med din dåliga vana). Använder du exempelvis bröd som tröst? Finns det någon händelse (lustfylld eller jobbig) i ditt liv som du kan koppla ihop med bröd eller mat? Det är viktigt att i det här första steget bena ut grunderna, dels så att du lättare kan fullfölja de nästkommande 6 stegen, och dels får en förståelse för varför du agerar som du gör.
2. VAR?
Var är du? Var är din karaktär? Var är din publik? Eller var någonstans ska din nya vana utföras? Här ska du fundera över omgivningen, platsen eller rummet. Agerar karaktären annorlunda offentligt än i den privat sfären? Det här är såklart lättare att definiera om du ska hitta på en karaktär, snarare om du ska fundera över i vilket typ av mötesrum du och dina åhörare ska befinna er i när du håller ett informationsmöte om hur veckan har varit. Men att lägga en fundering på var du är någonstans kan ändå öka din motivation. Kommer dina medarbetare sitta vid ett runt bord eller ett rektangulärt? Vart kommer du stå någonstans? Och om du ska ändra eller införa nya vanor så är det viktigt att definiera var någonstans din nya vana ska utföras (att låta bli gluten) – hemmet, vid middagsbjudningar, på jobbet, andra tillställningar?
3. NÄR?
Vad är det för tid? År, säsong, månad, dag eller tid på dagen bör beskrivas. Eller i alla fall funderas över. Kan du beskriva den specifika tiden för handlingen? Både tid och platsmässigt. Utspelades handlingen i Stockholm under 1970-talet eller i Wales under 1800-talet? Är det så att du ska ändra ett vanemönster så är det här du ska beskriva när den här vanan ska utföras. Vid frukost, lunch och middag? När brukar du äta gluten? Att tidsspecificera är även det av vikt för att få ökad kontroll och chans att lyckas med genomförandet.
4. VAD?
Vad vill du? Vad vill din karaktär? Vad vill din publik? Här funderar du över själva målet (tesen) för dig, din karaktär eller din publik. Vad är målet med ditt framförande? Vad vinner publiken på din tes? Vad vinner du om du ändrar dina vanemönster? En bättre hälsa? En fungerande tarm? Viktnedgång som leder till … vad? Genom att specificera din tes – alltså ditt mål – gör att motivationen ökar hos dig och hos dem som du försöker övertyga (publik eller läsare).
5. VARFÖR?
Varför vill du att din tes ska gå igenom? Bakom varje mål finns en drivkraft vilket det är din motivering. Vi har alla skäl för att göra det vi gör – vilka är dina, din karaktärs eller din publiks skäl? Ge din karaktär eller din publik ett övertygande skäl för att agera (argument). Här kan du med fördel göra en ”mind-map” och sen se om du kan finna dina tre starkaste argument. När du specificerar och radar upp dina argument angående ”varför” ökar motivationen och ger en klarare bild över situationen.
6. HUR?
Hur får du det du vill ha? Hur får din karaktär det den vill ha? Hur får din publik det de vill ha? Hur handlar om hur du ska gå tillväga – ditt tillvägagångssätt – för att uppnå det du vill. Har du några taktiker? Använd rörelser, gester och dialog (språkbruk) för att försöka poängtera det du vill ha sagt, så att du, din karaktär eller din publik kan uppnå målet (tesen). Din publiks mål ska såklart vara samma mål som du själv har – i alla fall efter ditt framförande! Eller hur ska du genomföra dina nya vanor – vad innebär de?
7. HINDER?
Det är alltid något som hindrar dig från att uppnå ditt mål. Vanligtvis finns det någon eller något i omvärlden som hindrar en karaktärs framsteg och också någon inre konflikt som karaktären kämpar med. I filmen ”The Matrix” (1999) slåss karaktären ”Neo” både med sin nemesis (agent Smith) och sina inre demoner (hinder), och i den verkliga världen kan vi göra likaså. Finns det några hinder (motargument) för att du inte ska nå ditt mål (tesen)? Skriv upp dem och försök att, likt Neo, finna motargument (karatesparkar). Det här kommer att öka din (och din eventuella publiks) motivation än mer – oavsett om du ska hålla tal, skriva en roman eller skapa nya vanor i ditt liv!
Lycka till 🙂