Progymnasmata är en serie förberedande retorikövningar som bygger på att eleven gradvis tar sig an svårare och svårare uppgifter för att till slut behärska retorikens grunder.
Afthonios progymnasmata innehåller 14 övningar i stigande svårighetsgrad:
1) Fabel – Eleverna lär sig att reflektera över hur budskapet kan framföras på olika sätt till olika åhörare genom att återberätta en bekant fabel på olika sätt.
2) Berättelse – Eleven återberättar en upplevd händelse genom att ta hjälp av vem, vad, när, var, hur och varför (senare tillkom även ”hinder” – ”de sju frågorna”) och på så sätt genererar kunskap om händelseförloppet. Eleven lär sig att skilja mellan den faktiska händelsen och berättandet av händelsen.
3) Kria – Eleven lär sig att resonera och finna passande induktiva argument genom att titta på betydelsen och skillnaden av ett yttrande.
4) Sentens – Övningen är en fortsättning på föregående övning (kria) där eleven skapar ett yttrande i påståendeform som uppmanar eller avråder något.
5) Vederläggning – Eleven lär sig att dementera ett påstående genom att använda sig utav sex olika topiker (klart/oklart,sannolikt/osannolikt, möjligt/omöjligt, passande/opassande, logiskt/ologiskt, samt fördelaktigt/ofördelaktigt). Eleven lär sig vikten av att ifrågasätta, vilket ligger till grund för den kritiska granskningen.
6) Bekräftelse – Eleven lär sig att affirmera påståendet. Även här använder eleven sig av de sex topikerna klart/oklart, sannolikt/osannolikt, möjligt/omöjligt, passande/opassande, logiskt/ologiskt, samt fördelaktigt/ofördelaktigt. Eleven lär sig vikten att understödja ett påstående.
7) Allmänplats – Eleven lär sig att understödja doxa genom att fördöma en enskild handling. Används främst inom rättsprocesser och tal om dåtiden (genus judiciale).
8) Lovtal – Eleven ska här hylla någon eller någonting genom att använda persontopikerna (härkomst, familjebakgrund, uppväxtförhållanden, kroppsliga och själsliga egenskaper samt livsgärning). Eleven ska lyfta fram de gemensamma värderingarna vilka ligger till grund för övningen.
9) Smädelse – Eleven lär sig att att arbeta och förstå gemensamma värderingar och doxa, likt lovtal, men med skillnaden att eleven ska svartmåla eller förkasta någonting.
10) Jämförelse – här övar eleven på det kritiska ställningstagandet samt ifrågasätter den egna subjektiviteten genom att framhäva olikheter, exempelvis genom att jämföra helhet med helhet eller del för del.
11) Karaktärisering – Här tränas inlevelse och empati genom att eleven beskriver en person ingående, i ”jag”-form. Här används persontopikerna (härkomst, familjebakgrund, uppväxtförhållanden, kroppsliga och själsliga egenskaper samt livsgärning).
12) Beskrivning – Eleven lär sig att skapa sinnesintryck hos åhöraren, och då inte endast synen och hörseln, utan även få åhöraren att ”känna”, ”lukta” och ”smaka” orden. Här arbetar eleven med stildygden evidentia vilket innefattar ett kunnigt hanterande av metaforer.
13) Tes – Eleven lär sig att ta ställning för en ståndpunkt. Eleven måste precisera frågeställningen, ta ställning i sakfrågan, och till sist finna tes samt anti-teser vilka skulle kunna användas för att vederlägga ståndpunkten. Här handlar det alltså om att ”ligga steget före” och vara beredd på invändningar. Topiker som används är; det lagliga, det rätta, det fördelaktiga och det möjliga.
14) Lagförslag – Eleven lär sig att upprätta en gemensam lag, vilket kan handla om gemensamma överenskommelser i skola eller en förberedelse för lagstiftare. Övningen utgår från samma topiker som i tes.