Aristoteles beskriver doxa som de föreställningar vilka alla eller de flesta av åhörarna uppfattar som sant, och är föreställningar om omvärlden som är baserade på egna erfarenheter och upplevelser. En slags trosföreställning som ej kan ifrågasättas. Bourdieu menar i stället att termen doxa betecknar det som aldrig ifrågasätts, helt enkelt därför att ingen inom gruppen kommer på tanken att…
En blogg om retorik för alla oss socialt desorienterade
