På busshållplatser, längs broräcken, i mataffären, på TikTok och i gammelmedia syns de – att det snart är val i Sverige är svårt att missa! Retorik är en teknik för att kunna se vilka medel som används för att få dig att tycka och tänka på ett visst sätt i en viss situation. Och hur ligger det egentligen till – kan man använda sig av rädsla för att få ut sitt budskap?

Att använda rädsla för att övertyga

Att använda rädsla som kommunikationsmedel skulle jag säga är extremt effektivt. Framför allt inom försäljning och politik. Och det här poängterar sociologen Frank Furedi (1947- ), som menar att vårt moderna samhälle genomsyras av en rädsla som kopplas ihop med olika fenomen i samhällsstrukturen. Jag tolkar Furedis teori som att samhället både varnar för riskerna, samtidigt som det förmedlas att vi inte vet om vi kommer att överleva de här riskerna. Ett slags överliggande hot om mänsklighetens undergång. En systematisk överdrift över de faror som vi individer dagligen utsätts för, där skiljelinjen mellan naturliga och onaturliga risker är svår att avgöra – vad ska vi akta oss för?

Till slut blir det en rädsla över rädslan i sig, där vi söker säkerhet till varje pris. ”Better to be safe than sorry” ligger på allas läppar. Ingen vill bli utsedd till syndabock om något oförutsägbart skulle hända, tänker kommunfullmäktige, och hugger ner alla lämpliga klätterträd runt lekparken. Tilliten till individen existerar inte. 

Ditt fel om vi alla dör

Jag skulle säga att det här visade sig väldigt tydligt under pandemin (covid-19) där ansvaret angående mänsklighetens överlevnad låg på den enskilde individen. Det ska, för allas lugn, påpekas att jag är helt för vaccination och jag står bakom det vaccinationsprogrammet som vi har här i Sverige, och att jag i stort litar på våra myndigheter. Men, kommunikationen runt covid-19 skulle jag däremot säga genomsyrades av en ”vaccinerar du dig inte och tar kollektivt ansvar, så är det ditt fel om vi alla dör” – essens. Rädslan var uppenbar. Och vi var alla rädda eftersom vi inte visste vad covid-19 innebar och hur den skulle komma att ta sig till uttryck. 

Rädda världen eller sälja en produkt?

Är det fel att kommunicera genom rädsla? Det är svårt att svara på. Jag skulle troligtvis satsa på retoriska metoder och inte välja rädsla som min första strategi, mer kanske som ett sista halmstrå, men det beror helt, enligt mig, på syftet med kommunikationen – att rädda världen eller att sälja en produkt? 

Furedi menar att i ett samhälle där rädslan får ta så stor plats är det dels lättare att styra och hålla koll på individen, dels finns det en stark ekonomisk vinning då säkerhet marknadsförs via rädslan. Exempel på det ses tydligt i webbshoppen där status ”endast två styck i lager” lyser rött när jag klickar på min (troligen) nya skidjacka i storlek Medium. Företaget vill signalera att risken finns att jag inte alls kommer att kunna köpa just den här skidjackan, som är så varm och livsavgörande för just mig, om jag inte agerar snabbt och lägger den i min varukorg och betalar omedelbart. Att använda rädsla på det här sättet är definitivt inget jag står bakom.

Liknande strategi ser vi, som sagt, inom alla områden där någonting ska kommuniceras, och förutom vid försäljning så är politik ett tydligt område där rädsla används. Så tänk gärna lite extra på det – du sociala geni och samhällsmedborgare – när du står där framför valaffischen eller i butiken – använda dig av ditt retoriska kunnande för att se strategierna bakom meddelandet och förstå varför någon eller någonting kommuniceras på ett visst sätt.