Jag är gravid igen! […] Herregud, tårarna rinner bara för att jag skriver om det. Det är så himla stort och häftigt och vi är så lyckliga och förväntansfulla.
Isabella Löwengrip, http://www.blondinbella.se/2014/09/vi-vantar-barn-2/ (2016-02-11)
Förstå mig rätt – att få beskedet att du är gravid och sen bära en individ i din kropp (!!!) i 9 månader är stort och omvälvande. När jag var gravid med vårt första barn 2016 gick jag även sista terminen på min kommunikationsutbildning på Stockholms Universitet, och kände att mina känslor över graviditeten inte alls stämde överens med den förväntade samhällsbilden. Så, jag gjorde vad alla kommunikationsstudenter hade gjort i mina skor – använde mina känslor och funderingar som grund i uppgiften att presentera tre (3) teorier som är intressanta i forskningssyfte, varför de är intressanta och förslag på hur de tre kan kombineras! Mycket nöje! 🙂
Strålar kvinnor verkligen av lycka under graviditeten?
Kvinnor har under alla tider burit på förväntningar från omvärlden. Förväntningar av att vara den perfekta hemmafrun, förväntningar över att alltid vara varm och omhändertagande, och förväntningar över att det största som kan hända i en kvinnas liv är att gifta sig och få barn. De flesta förväntningarna över kvinnor ses i dagens samhälle, som tur är, som förlegade myter. Samhället förväntar sig inte längre att kvinnor ska stanna hemma och ta hand om hushåll och barn, och många kvinnor väljer karriären framför sökandet efter den perfekta parten. Men när en kvinna blir gravid förväntas hon att njuta och ta vara på tiden då ”att vara gravid och vänta barn är en fantastisk upplevelse som alla borde få lov att vara med om”. Överallt på sociala medier, mammabloggar och i diverse magasin visas den glada och harmoniska gravida kvinnan upp i ett behagligt ljus. En snabb titt på Instagram styrker bilden ytterligare. Att skaffa barn är ofta en positiv känsla, och de flesta kvinnor som väljer att bli gravida vill ha barn. Men Ulrica Proos skriver i Kvinnors depressiva symptom under graviditeten: Barnmorskors arbete med psykisk ohälsa (2006) att ”omkring 7-26 procent av alla gravida kvinnor är deprimerade” men att det kan finnas ännu fler då mörkertalet kan vara stort. En gravid kvinna genomgår en av de mest totala kroppsliga förändringar någonsin under sitt liv där den fysiska förändringen för med sig minst lika genomgripande psykiska förändringar. Vidare upplyser även vården om att ”vissa blivande mammor kan vara sjuka ofta och graviditeten blir en prövning, inte minst eftersom det finns förväntningar på att man ska stråla av lycka och välmående”.
Om kvinnor nu inte strålar av lycka under sin graviditet och känner en stark psykisk press på sig att försöka upprätthålla en harmoni i livspusslet trotts illamående, bristningar, hormoner och viktuppgång – hur kommer det sig då att samhället upprätthåller den här förväntningen om att graviditeten ska vara den lyckligaste tiden i en kvinnas liv?
För att undersöka den här förväntningen på gravida kvinnor är det framförallt tre teoretiska kategorier som är intressanta att titta närmare på: social konstruktionism, hermeneutik, samt feministisk kritisk teori.
Social konstruktionism
Mats Alvesson och Kaj Sköldberg skriver i Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2008) att den sociala konstruktionismen återfinns inom många olika kvalitativa metoder som postpositivismen och fenomenologin, vars grundtanke syftar på att ”samhället med dess normer och värderingar helt är socialt konstruerat”. Några av de främsta förespråkarna inom social konstruktionismen är Peter Berger och Thomas Luckmann som intresserar sig för hur människor socialt uppfattar och konstruerar sin verklighet, vilket de hänvisar i sin bok The social construction of reality (1966). Den här verkligheten kan förändras genom tid och varje individ har sin egen konstruktion och sin egen idé av samhället. Människan är social i sin natur och försöker konstant kommunicera och interagera med andra individer för att på så sätt skapa en uppfattning och en utveckling av ”jaget”. Det här kallar Berger och Luckmann tillsammans med George Herbert Mead för social ordning, där språket i form av ord och tecken är en viktig del i den här ”självskapningsprocessen”.
Bourdieu och teorin om fält
En annan socialkonstruktionistisk teoretiker är Pierre Bourdieu. Bourdieu menar att samhället är indelade i fält eller strukturerade rum, där allmängiltiga lagar om fältet existerar vilka styr och tar olika uttryck beroende på rådande omständigheter. Varje fält karaktäriseras av strävandet efter ett specifikt mål och när en grupp inom ett fält lever under samma förutsättningar homogeniseras gruppen, vilket skapar normer och objektiva strukturer. Bourdieu menar att de sociala fälten påverkar varandra utan att förstöra det egna ”självstyret”, vilket är en förutsättning för att fälten ska kunna bevaras och vidareutvecklas, s.k. autonomi. Likt Berger och Luckmann pratar Bourdieu om självskapningsprocessen, dock med beteckningen habitus, vilken är en produkt av individens socialisation och historia som genom tid utvecklats till ett naturligt förhållningsätt och påverkar den nuvarande verkligheten och dess handlingar. Inom fälten existerar symboliska kapital vilket är en form av kunskap, nätverk och kontakter. Ett slags erkännande som fungerar i de sammanhang där kapitalet tillskrivs ett värde. Det här skulle då betyda att föreställningen om att kvinnor alltid blir harmoniska och lyckliga under graviditeten skulle då vara en social konstruktion som människan har skapat genom tid. Genom att se samhället som ett enda stort fält, där det krävs en viss typ av kunskap och intresse för att ha möjlighet att ta del av fältet, blir de gravida kvinnorna nykomlingar. Genom att acceptera och erkänna samhällets spelregler, förväntningarna om att vara gravid och lycklig, uppfyller kvinnorna och övriga medborgare samhällets värde, vilket styrker förväntningen ytterligare. Dessutom, genom att bevara det som produceras inom fältet bevarar fältet indirekt även en del av den egna existensen, så genom att bevara de här förväntningarna på de gravida kvinnorna, bevarar samhället framtida förväntningar på kvinnor. De individer som lyckats skapa de här förväntningarna genom sitt specifika kapital, som Isabella Löwengrip, utgör grunden för fältets (samhällets) karaktäristiska makt och dess konservativa strategier, genom principen ”ju mer insatser i fältet desto mer benägen att bevara fältet” vilket sammanfattningsvis betyder att ju fler individer som pratar, visar och sänder ut den här bilden av hur en gravid kvinna ska vara och känna, desto starkare och mer rotad blir den här föreställningen.
Hermeneutik
Hermeneutiken, likt den sociala konstruktionismen, har många olika meningar om vad hermeneutik innebär. Den ses bland annat som en metod för tolkning av texter, eller som en analys av vad förståelse och ”tolkning” är och innebär. Gemensamt för dem alla är att historien kan bidra till ”att upptäcka nya möjligheter i kontrast till de faktiska förhållandena med attityder och tankemönster vilka styr nuet”. Det här ses genom att ”meningen hos en del endast kan förstås om den sätts i samband med helheten”. Det är en humanvetenskaplig vetenskapssyn som sätts i direkt motsatts till positivismen genom dess livsfilosofi att det existerar någonting mer än det som kan bevisas. Det existerar framförallt två huvudorienteringar inom hermeneutiken – objektiverande hermeneutik och aletisk hermeneutik.
Objektiverande hermeneutik och aletisk hermeneutik
Den objektiverandehermeneutiken fokuserar på valida och relativt objektiva tolkningar, där delarna endast kan förstås i relation till helheten, och helheten kan bara förstås utifrån delarna – som även ses som den klassiska versionen av den hermeneutiska cirkeln. Vad som utgör delen och vad som utgör helheten kan växla. Exempelvis kan helheten vara den omgivande kontexten, historien eller kulturen. Det existerar även en uppdelning av subjekt och objekt, där subjektet är den som tolkar och objektet är det som tolkas.
Den aletiska hermeneutiken menar istället att människor är kopplade till den övriga världen där det inte går att skilja medvetandet från omvärlden. Den hermeneutiska cirkel innebär här att tolkning är en pendling mellan förförståelse och förståelse. Alltså mellan vissa förkunskaper (fördomar) och förståelsen av de här. Nils Gilje och Harald Grimen menar i Samhällsvetenskapernas förutsättningar (1995) att en text förstås utifrån en förförståelse, vilken i sin tur förändras under tolkningens gång vilket påverkar den fortsatta förståelsen. I en individs förståelse kan det ingå många olika komponenter, där olika språk gör att individerna disponerar över olika typer av begrepp. Det här gör att en individ kan förstå och tolka samma sak på olika sätt. De personliga erfarenheterna spelar en viktig roll i förförståelsen. Erfarenheter varierar mellan individer och människor tolkar världen olika utifrån personliga erfarenheter. Förförståelsen inkluderar även olika typer av trosförfattningar och föreställningar då alla individer har olika trosuppfattningar om olika saker. Den aletiska hermeneutiken avvisar uppdelningen mellan subjekt och objekt, till skillnad från den objektiverande hermeneutiken, eftersom de anser att människan oundvikligen är förenad med övriga världen. Meningsfulla fenomen inom hermeneutiken är bara förståeliga i det sammanhang eller i den kontext som de förekommer i, där den hermeneutiska cirkeln pekar på sambanden mellan det vi ska tolka, förförståelsen och det sammanhang som det ska tolkas i. Om vi skulle titta på föreställningen om att graviditeten är den lyckligaste tiden i en kvinnas liv ur ett hermeneutiskt perspektiv skulle vi kunna söka i historien genom exempelvis texter, filmer och bilder. Hur såg det ut för 100 år sedan, och skiljer sig den bilden ifrån hur det ser ut i dagens samhälle? En mer grundlig förklaring av vilken typ av hermeneutik vi skulle använda oss av är att förvänta. I valet av den objektiverande hermeneutiken skulle fokus ligga på texten, bilden eller filmen tillsammans med andra texter, bilder och filmer för att få ett slags helhetsperspektiv. Vid användandet av den aletiska hermeneutiken hamnar fokus på människor och individers förförståelse och förståelse för att kunna skapa sig en mer helhetlig bild.
Hermeneutik enligt Gadamer
Enligt Hans-Georg Gadamer är hermeneutiken ”den klassiska disciplin, som sysslar med konsten att förstå texter”, och poängterar att förståelse är något grundläggande för människan och livet, vilken bygger på fördomar som existerar i samtiden. I Sanning och metod (1997) menar Gadamer att den hermeneutiska regeln innebär en förståelse av det hela ur det enskilda, samt det enskilda ur det hela, då det är enklare att förstå helheten om delarna först granskats. Vidare menar Gadamer att när individen försöker förstå en text är det inte till författarens själstillstånd individen förflyttas till, utan till den sakliga giltigheten hos det som författaren säger. En text är större än tiden, där tidsavståndet ofta kan göra det möjlig att besvara hur individen skiljer de sanna fördomar, vilka hjälper förståelsen, ifrån de falska, vilka bidrar till missförståelse. Hermeneutikens uppgift ligger i att klargöra den här förståelsen samt att återställa ett samförstånd som uteblivit eller störts. Gadamer menar då att angående föreställningen om kvinnors absoluta välmående under graviditeten bör material om kvinnors ställning och status i samhället undersökas och sättas i kontext tillsammans med författarens egna åsikter om kvinnor. Det här skulle då kunna ge en bild av varför den här föreställningen har uppkommit, och om det alltid har varit just en föreställning? Exempelvis skulle man kunna anta att då en kvinnas ställning i samhället inte alltid har varit så högt som det är idag, så ansågs det som en bedrift att kunna bli gravid, vilket även styrkte kvinnans position vid mannen och samhället. Och eftersom kvinnor i dagens samhälle ännu inte är lika jämställda som mannen skulle då även den här bedriften (att vara gravid) även kunna styrka kvinnans position idag. Det här skulle i sin tur kunna knytas samman med den sociala konstruktionismen och vara en anledning till varför den här föreställningen fortfarande upprätthålls.
Feministisk kritisk forskning
En tredje teoretisk forskningskategori som kan vara av intresse för att undersöka varför kvinnor förväntas ha sitt livs bästa period under graviditeten är feministisk kritisk forskning. I grund kritiserar den kritiska forskningen det bestående och vill förändra samhället. Den feministiska forskningen är kritisk till de kvinno- och könsperspektiv som appliceras på vissa sociala fenomen, exempelvis att kvinnor förväntas vara lyckliga och harmoniska under sin graviditet. Inom den feministiska forskningen existerar det en del olika synsätt. Exempelvis eftersträvar den liberala feminismen könsjämställdhet, men fokuserar inte så mycket på andra aspekter i samhället än de som har direkt påverkan på kvinnors möjlighet till jämställdhet, medan radikal feminism helt tar avstånd från ett patriarkat samhälle och undersöker därigenom samhället med ambitionen om en radikal samhällsförändring. Enligt Alvesson och Sköldberg existerar det tre centrala begrepp i feministisk forskning. Att 1) kön är centralt för att ha möjlighet att förstå alla de sociala relationerna, institutioner och processer i samhället, 2) könsrelationer kan utgöra ett problem eftersom de är förknippade med ”dominansförhållanden, ojämlikhet, påfrestningar och motsättningar”, samt 3) könsrelationer är sociala konstruktioner. Den feministiska forskningen menar alltså att könsrelationer inte är naturgivna, utan socialt konstruerade och präglade av historiska och sociokulturella förhållanden.
Butler och cementerade könsföreställningar
En intressant forskare inom feministisk forskning är Judith Butler som menar i Bodies That Matter (2014) att genusforskningen cementerar föreställningen om könets betydelse, det här genom att könet relaterar till de omgivande normerna systemet satt i bruk. Genom upprepning och citering lär sig individen att relatera till det rådande systemet vilket skapar en identifikationsprocess. Själva visionen om kroppen når aldrig upp till de bestämda normernas vision, utan är endast en kopia av dem, vilket gör att normerna blir till en onåbar fantasi. I det rådande fallet om de gravida kvinnorna skulle det i så fall betyda att samhällsmedborgarna konstant blir matade med bilden av att gravida kvinnor är lyckligare och mer tillfreds med sig själva genom sociala medier, bloggar, magasin och andra individer, vilket i sin tur cementerar den här bilden som verklighet när den i själva verket endast är en utopi. Det här kan i sin tur göra så att kvinnor som inte känner sig tillfreds och lyckliga under graviditeten blir ännu mer olyckliga genom att de inte lever upp till den cementerade bild samhället har av gravida kvinnor.
Sammanfattning
Den feministiska forskningen påminner mångt och mycket om den sociala konstruktionismen, vilket i en analys inte skulle vara så effektiva att kombinera då de påminner om varandra. Däremot skulle en analys innehållande hermeneutik tillsammans med antingen social konstruktionism eller feministisk forskning vara intressant då den skulle ta upp lika aspekter av ett område – både ur ett historiskt kontextuellt perspektiv, samt vilka sociala konstruktioner som existerar idag och hur de upprätthålls. I föreställningen att graviditeten är den lyckligaste och mest tillfredsställande tiden i en kvinnas liv skulle en längre analys innehållande Johnson och Lakoffs teori om metaforens makt tillsammans med Butlers teori om cementering vara oerhört intressant och antagligen ganska givande då varje ord är metaforer som innehåller föreställningar om någonting, vilket i sin tur påverkar och cementerar normer och värderingar i samhället.
Att endast använda sig av socialkonstruktionism skulle kunna ses som bristfällig enligt kritiker då om allting är en social konstruktion så borde även själva socialkonstruktionismen vara det och därför existerar det då inga skäl att se den som tillförlitlig. Vidare skulle det vara av tvivelaktig sits att endast använda sig av hermeneutik då även den utgår ifrån individers tolkning, förståelse och förförståelse av texter och bilder. Det här är dock en problematik som gäller all kvalitativ forskning, och säger mer om vårt samhälle och forskningstradition än om själva resultatet av en kvalitativ forskning.
Referens:
Isabella Löwengrip, http://www.blondinbella.se/2014/09/vi-vantar-barn-2/ (2016-02-11)
Ulrica Proos, Kvinnors depressiva symptom under graviditeten: Barnmorskors arbete med psykisk ohälsa, Stockholms Universitet, 2006, s. 3-4, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:190027/FULLTEXT01.pdf (2016-02-11)
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, 2., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur: Lund, 2008.
Bourdieu, Pierre, ”Några egenskaper hos fälten”, ur Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag: Stockholm/Stehag 1992.
Butler, Judith ”Introduction” i Bodies That Matter, Routledge: London, 2014.
Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhällsvetenskapernas förutsättningar, 2. uppl., Daidalos: Göteborg, 1995.
Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamhälle, 3., [bearb.] uppl., Daidalos: Göteborg, 2011.