(Allmänna topos)
Topiker (tops) används som hjälpmedel till talaren när hen ska skriva argumenterande tal. De allmänna topikerna är inte knutna till en viss talare som i ett visst tal förespråkar en viss ståndpunkt, utan är baserade på allmänna uppfattningar. Viktigt att ha i åtanke är att du först och främst här ska utgå ifrån vad din publik eller mottagare har för kunskap eller förutfattade meningar om de olika topikerna.
De allmänna topikerna innefattar en lång lista, och tar upp följande:
Personer:
- Härstamning (socialt och biologiskt arv)
- Nationalitet/etnicitet (religiös eller kulturell tillhörighet. Personlig historia. Både nutid och dåtid)
- Medborgarskap
- Kön (vad innebär det att vara kvinna respektive man? Cis- person eller hbtq? Här ges publiken ett stort inflytande i vad talaren bör ta upp. Vad har publiken för kunskaper och förutfattade meningar?)
- Ålder (gammal och vis eller ung och dum? Kan du öka ditt eget ethos egnom att påpeka din ålder?)
- Uppfostran, utbildning, träning (stort fokus vid skapandet av ett tillförlitligt ethos)
- Fysik och utseende (bygger mycket på fördomar och används fortfarande (!!!) inom rättsväsendet i fall om exempelvis våldtäkt. Utmanande klädsel = viljan till sex. Åter igen så utgår retorikern från publikens kunskap och associationer, inte ifrån sina egna)
- Ekonomiska förhållanden (Rik eller fattig? Framgångsrik? Ekonomisk status)
- Anseende (Samhällelig position. Social position. Gift, skild eller singel?)
- Karaktärsegenskaper (här kan du både styrka eller försvaga beroende på målet. Modig och generös eller feg och snål?)
- Yrke (olika yrken skapar olika associationer och fördomar)
- Anspråk (hur en person vill bli uppfattad)
- Tidigare handlingar och uttalanden (Saker som är sagda eller gjorda. Finns de nerskrivna eller filmade? Vittnen?)
- Känslor (hur en person mår eller har mått)
- Intentioner (varför en handlar som en gör)
- Attityder (är det en vän eller fiende? Som talare bör du vara vänligt inställd till din publik för att öka ethos)
- Namn (finns det någonting i namnet som ger associationer eller fakta?)
- Familjeförhållanden (gift eller ensamstående? Syskon? Maskrosbarn eller förortsunge? osv…)
- Fritid (vanligt i dagens samhälle då fritiden definierar vilka vi är eller vilka vi vill vara)
Sak:
- Definition (finns olika definitioner av ett ämne eller ord, ex. ”tvåbenta” innefattar människor, pingviner m.fl. definiera din sak väl)
- Klass/genus (vilken klass, kategori eller familj tillhör ditt objekt? Någonting aktningsvärt eller oansenlig?)
- Attribut (fasta egenskaper. Vilka särskilda egenskaper har saken?)
- Beståndsdelar (Består saken av fler olika delar?)
- Accidenser (Tillfälliga egenskaper eller delar. Ex en stol ser inte alltid ut på ett specifikt sätt med ”nödvändiga” delar (såsom armstöd) och ett land kan invaderas av soldater, kanoner och en narcissists högmod)
- Ändamål (Vad är själva syftet?)
- Orsak (ett objekt kan beskrivas genom dess orsak, såsom att ”magsmärtor är en naturlig följd av att du äter för mycket pepparkaksdeg”)
- Etymologi (Termens betydelse och ursprung)
Jämförelse:
Att sätta något i kontrast till någonting annat.
- Likhet (finns det några likheter med någonting annat?)
- Skillnad (skiljer sig objektet eller saken från någonting annat?)
- Gradskillnader (skillnader som inte är så tydliga exempelvis såsom att ”mer” eller ”mindre”, ”färre” eller ”fler” ”bättre” eller ”sämre”, ”större” eller ”mindre” osv. ”Fler fälls för våldtäkt efter samtyckeslagen” (SvD 2020-06-15))
- Motsatser eller motsägelser (Finns det någonting som är likt, men ändå står i motsats? Ex. natt och dag är båda motsatser men ändå en del (varsin) i ett dygn)
Orsak och konsekvens:
Orsak till handlingen, saken eller situationen, och vad får saken, handlingen eller situationen för konsekvenser?
- Orsaker (orsaken måste alltid ge upphov till en effekt)
- Konsekvenser (en konsekvens är alltid efterföljare av en orsak. Om en ny sexualbrottslag tillkommer så är den önskade effekten (konsekvensen) att sexualbrott ska minska)
Sammanhang och kontext:
Att sätta tesen i relation till någonting annat.
- Tid (tidsliga sammanhanget)
- Plats (geografi, miljö, social konstellation, land, specifik plats med mera)
- Historien/framtiden (historisk bakgrundsbeteckning eller framtidsvision för att förtydliga. ”om vi inte bryr oss om miljön idag, hur kommer då våra barn att se på miljön i framtiden?”)
Det möjliga och det omöjliga:
Vad är möjligt eller omöjligt att åstadkomma?
- Argumentum a fortiori (”argument från det starkare” som kan beskrivas att om det osannolika gäller så gäller även det sannolika, om det svåra gäller så gäller även det enkla, om det stora gäller så gäller även det mindre. ”Om du har genomgått en förlossning så borde du ju kunna ta ett enkelt blodprov”)
- Likhet, motsats, delar (att visa det möjliga/omöjliga genom att ta utgångspunkt i sakens likhet, beståndsdelar eller motsats)
- Förflutna eller framtida fakta (om någonting en gång har hänt så kan det hända igen, eller om någonting inte har hänt så kommer det troligen inte att hända)
Motargument:
Argumenterar för att argumentet inte håller eller argumenterar för det motsatta
- Utgå ifrån motståndarens argument (Kan du göra argumentet generellt eller specifikt, och på så sätt lättare att bemöta? se Schopenhauers no.19 och no.32)
- Utgå ifrån motsatsen (genom att utgå ifrån motsatsen kan du finna argument, ex. att allt godis inte är dåligt för individen (såsom lakrits som sänker blodtrycket). Se gärna Schopenhauers no.16)
- Utgå ifrån någonting liknande (ex. att ta bort det statligt monopolet över Systembolaget kommer att få liknande konsekvenser (ökad försäljning av alkoholhaltiga drycker) som omregleringen av Apoteket 2009, vilket ledde till ökad försäljningen av receptfria läkemedel. Se Schopenhauers no.16).
- Utgå ifrån tidigare beslut (utgår ifrån en tidigare beslut som ligger i motsats till motståndarens tes, gärna taget av en person med gott generellt anseende (ethos). Se Schopenhauers no. 16 och no. 30)
- Sofistik/eristik (se ”Eristik”)