Att ge och få kritik kan ibland vara känsligt. Man vill ju gärna inte trampa någon på tårna! Men vad du ska komma ihåg är att kritik berättar om något du gör, personligt påhopp berättar om vilken person den andre tycker att du är. Det är alltså inte samma sak. Och likt allt annat, så har retoriken svar (läs en metod) på hur du ska ge och ta kritik.
Konsten att ge och ta kritik
Retorik är både en teori och en metod, vilket gör att det självklart finns konkreta tips från de antika förfäder på hur du ger och tar kritik!
Så här ger du kritik
1. Peka på vad personen har gjort, och inte på personen.
(1) Varje gång jag säger någonting på mötet så avbryter du mig. Jag får aldrig möjlighet att berätta klart det jag ska säga.
2. Berätta hur du upplevde situationen.
(2) Det får mig att känna att du inte tycker att det jag säger är viktigt
3. Fråga hur personen menade.
(3) Har jag uppfattat det rätt då?
(alt) Tycker du att det jag säger är mindre viktigt?
Tänk på kroppsspråket och röstläget! Låt inte för arg, ledsen eller irriterad. Men låt inte heller glad, för då kan kritiken tas som ironi. Utan försök att hålla dig så lugn och saklig som möjligt. Och öppen. Så stå inte med armarna i kors eftersom det kan uppfattas som att du är stängd och motståndstagande, utan låt armarna hänga längs sidan. Det kan kännas som att de är långa slappa fiskar som du inte vet vad du ska göra med, men låt det vara så. Låt de slappa fiskarna dingla längs sidan – det är endast du själv som tänker på det!
Konsten att ta kritik
Att ta kritik är lika viktigt som att ge, så kommer någon fram till dig – ta åt dig.
1) Börja med att lyssna på personen som ger kritik. Åter igen – ha ett öppet kroppsspråk (eunoia).
2) Erkänna ditt misstag. Du kanske inte tycker att du har gjort något fel, men det är inte det vi ska ta hänsyn till, utan hur den ANDRE upplever det (arete).
3) Efter det ska du visa förståelse för vad den andre precis har tagit upp (eunoia)
4) Avslutningsvis ber du om ursäkt genom ett förlåt (arete)!
Det här kan se ut på följande sätt:
Person A: Varje gång jag säger någonting på mötet så avbryter du mig. Jag får aldrig möjlighet att berätta klart det jag ska säga. Det får mig att känna att du inte tycker att det jag säger är viktigt. Är det så?
Du: (1- ta in vad personen har sagt). Oj (2) det var jag inte medveten om att jag gjorde. Jag förstår (3) att det får dig att tro att jag inte tycker att du har någonting viktigt att säga. Jag tycker att du har intressanta och viktiga saker att säga. Förlåt (4) jag ska tänka på att låta dig prata klart framöver.
På det här sättet får du den andre att känna sig sedd och hörd (eunoia) och du har mottagit kritik på ett bra sätt.
Låt oss säga att du verkligen inte håller med om kritiken – sätt den tanken åt sidan en stund – ofta är det så att vi inte är medvetna om vad vi gör. Så nästa gång någon pratar på mötet, var uppmärksam på ditt agerande, för det kan ju faktiskt vara så att du är en som blir så ivrig att du omedvetet avbryter andra!