Att planera själva framträdandet. Här handlar det om att den mentala förberedelsen innan du kliver upp på scenen, själva framträdandet, och till sist hur du kliver av scenen. Actiotillgångar – Individens fysiska förutsättningar (utseende) i kombination med specifika livserfarenheter som sedan skapar typiska (eller faktiska) förutsättningar för individen när hen kommunicerar. Actiokvalitéer – handlar om…
Encyclopedia
Allitteration
Stilfigur. Fonetisk parallellism. Ord som upprepar samma vokal eller konsonant ljud. ”Om du var ett hav, vore jag en våg. Om du var vidderna, ville jag vara vinden.”
Anafor
Stilfigur. Ord som upprepas i början. ”Jag vill, jag kan, jag ska.”
Apostrof
Trop. Underkategori till prosopopeia. Låtsas vända sig till någon eller något närvarande eller frånvarande såsom ”Må gudarna veta”.
Arete
Ett av de tre ethos. Innefattar dygdighet där du visa att du är en person som är ansvarsmedveten och pålitlig. En person som har goda moraliska egenskaper, är pålitlig och står vid sina ord. De här egenskaperna kan både vara beroende av tid, kultur, historia och situation, och innehålla universella värden, beroende på vem du…
Argumentatio
Det femte steget i dispositio. Här ska du bygga upp dina argument vilka styrker din tes. De är tre till antalet och ska placeras i ordningen: det näst starkaste argumentet först, det svagaste i mitten och det starkaste sist. Enligt Ad Herennium ska argumenten byggas upp på följande sätt: lägg först fram påståendet (propositio) ge…
Assonans
Stilfigur. Fonetisk upprepning. ”Jag bestämmer själv vad jag vill göra med min kväll.”
Bourdieus fältteori
Bourdieus fältteori bygger på att det existerar så kallade symboliska kapital (ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital), vilka kan höja eller sänka fältets värde eller status. Ekonomiskt kapital handlar om att få status genom materiella ting och tillgångar, samt att känna till de ekonomiska spelreglerna. Det kulturella kapitalet handlar om så kallad ”god smak” – att…
Copia
Inom den retoriska traditionen brukar man tala om copia viket var ett sätt för blivande talare (elever) att finna och samla på sig exempel och inspiration som kunde användas i de egna talen. Copia ska inte förväxlas med det vi i nutid kallar för kopiering – vilket är att göra någonting identiskt likt någonting annat – utan…
De sju frågorna
De sju frågorna ligger under topos (allmänna) och används för att skapa mer grund i ett framförande. Under antiken användes de sju frågorna för att lära sig se en fråga eller ett ämne ur sju olika perspektiv, och på så sätt vara grundligt förberedd på argumentation. De sju frågornas topik kan alltså användas för att…
Dispositio
En del av partesläran. Handlar om vikten av disposition (ordningsföljd) i ett tal eller text, och består av åtta (8) steg. 1. Exordium – det första steget i dispositio och handlar om att skriva en inledning för att väcka åhörarnas intresse och viljan att stanna kvar att lyssna. Det kan du göra genom att väcka…
Doxa
Aristoteles beskriver doxa som de föreställningar vilka alla eller de flesta av åhörarna uppfattar som sant, och är föreställningar om omvärlden som är baserade på egna erfarenheter och upplevelser. En slags trosföreställning som ej kan ifrågasättas. Bourdieu menar i stället att termen doxa betecknar det som aldrig ifrågasätts, helt enkelt därför att ingen inom gruppen kommer på tanken att…
Enthymem
Ett slags argumentationsmönster som implicerar en slutsats. Om A gäller, och E gäller (där E implicerar A och B), så gäller även B. Premiss 1 (dold): Det är alltid rätt att mörda ärelystna Premiss 2 (synlig): Caesar var ärelysten Slutsats: Det var rätt att mörda Caesar Topos i slutsatsen är ”rätt” då den bygger på idéen om…
Epifor
Stilfigur. Ord som upprepas i slutet. ”Fä dör, fränder dör.”
Eristik
Eristik, mer känt som härskartekniker, kommer från splittringens gudinna Eris och syftar till en teknik vars mål är att få rätt med alla språkliga medel. Det vill säga, till skillnad från retoriken där det finns en moralisk gentlemannamässig grundtanke om att övertyga för det allmänna goda (vir bonus), så ligger eristikens fokus endast i att…
Ethos
Ett av de tre pisteis (ethos, pathos, logos), och handlar om hur talaren kan skapa förtroende genom det hen förmedlar. Här ligger huvudfokus på talaren eller sändaren av ett budskap (logos) med syfte att stärka det egna förtroendet (tilliten) hos mottagaren. Det sker genom fronesis, arete och eunoia. Fronesis – visa att du har goda kunskaper…
Eunoia
Ett av de tre ethos för att skapa förtroende. innefattar din goda inställning och ditt engagemang för mottagaren. Här handlar det även om att visa din förmåga att uttrycka sympati och empati. Att ha verktyg att sätta dig in i mottagarens perspektiv och förhållningssätt. Identifikation och grupptillhörighet är centralt.
Förtroendemodellen
Förtroendemodellen är konkretiserad av mig (författaren) utifrån det retoriska begreppet ethos, och bygger på att blanda vartannat lager eunoia med vartannat lager fronesis likt en sandwich där första och sista lagret alltid ska vara eunoia. Det här gör du dels för att visa att det är ett agerande eller ett yttrande som du reagerar på…
Fronesis
Ett av de tre ethos, och innefattar att du har goda kunskaper om det budskap du ska förmedla genom faktisk kunskap om ämnet, utbildning och erfarenhet, genom att referera till undersökningar, statistik, forskning eller till auktoriteter som redan har ett starkt förtroende hos mottagaren. Du kan även skapa associationer hos mottagaren genom att exempelvis klä…
Genusläran
(kategorier av tal eller text) 1. Genus judiciale: Domstol och försvarstal. Handlar om det förflutna. Språkstilen är låg (humile) – det vill säga inga troper eller figurer – med syftet att undervisa eller informera åhörarna (docere) genom logos (fokus på budskapet). 2. Genus demonstrativum: Ceremoniella tal. Handlar om nutiden (realtid). Språkstilen är hög (sublime) där troper och figurer flitigt…
